Möjligheten att sedan årsskiftet begära särskild granskning utan att gå via en stämma är idag möjligt för alla bostadsrättsföreningar. Men att ärendena nu inte behöver passera någon stämma väcker en viss oro hos många. Experterna som SvD har intervjuat varnar för att lagen kan öppna upp för rättshaverister.
För att minska risken för misskötsel av bostadsrättsföreningar finns nu en ny lag för bostadsrättshavare, så kallade ”Lex Ida”. Lagförslaget sammanföll med den stora plundringen av HSB-föreningen Brf Ida Malmö som blåstes på en förmögenhet. Läs mer om plundringen här.
För första gången någonsin kan en minoriteter i bostadsrättsföreningar (minst 10 procent) vända sig direkt till en statlig myndighet och begära extern granskning av den egna föreningen. Nu behöver inte bostadsrättshavare längre invänta årsstämman för att kunna be om särskild granskning och många har redan börjat tillämpa lagen.
– Från första kvartalet har vi nu ett dussintal ansökningar enligt den nya lagen, säger Henrik Ytterström, handläggare vid Bolagsverket.
De är mer vardagliga föreningskonflikter som nu har börjat strömma in till Bolagsverket. Exempel på bråk som kommit in är exempelvis om en altan, om integritet kring kameraövervakning eller om ett nytt ventilationssystem.
Men att ärendena nu inte behöver passera någon stämma väcker stor oro hos experterna. En av dem är Erik Davidsson som är en av Sveriges tyngsta bostadsrättsrevisorer. Han är extra orolig för att Lex Ida kan komma att påverka landets minsta föreningar negativt.
– Lagen säger att om var tionde röstberättigad i en förening vill koppla in advokat eller yrkesrevisor för att granska förvaltningen eller räkenskaperna, så går det bra att vända sig till Bolagsverket direkt. Men effekterna på föreningar med färre än elva lägenheter blir att en enda tokig granne kan starta en dyr granskning, säger Erik Davidsson.
Enligt fastighetsprofessorn Ulf Jensen är det en väldigt svår balans att via en lag motverka skurkar och samtidigt skydda verksamheten mot rättshaverister.
– Jag tror att det som behövs är att man i varje kommun inför en ombudsman som kan hjälpa de medlemmar som är svagast i en bostadsrättsförening. Ombudsmannen kan då också bli den som sovrar, till exempel så att inte alla galenpannor kommer med direktansökningar till Bolagsverket, säger Ulf Jensen.
Läs hela artikeln på SvD.
bofokus 