Det är drygt ett år sedan amorteringskravet skärptes i Sverige. Detta har inneburit svårigheter att skaffa bostad då alltfler nekas lån. Kraven för lån skiljer sig mellan banker och bankinstitut, det kan därför vara av avgörande betydelse vilken bank man beslutar att kontakta. Såhär går bankernas bedömningar till.
Hur mycket krävs för att få lån? Beroende på till vilket bolåneinstitut man går till skiljer sig kraven ganska rejält för att få låna pengar till en bostad. SvD har gjort en enkätundersökning som visar på vilka villkor och krav som ställs bland åtta stycken banker och bolåneinstitut.
På frågan om vilken ränta hushållet ska ha, den så kallade kalkylräntan, svarade majoriteten av bankerna – Danske Bank, Swedbank, SEB, Länsförsäkringar, SBAB och Nordea – att de har en ränta på 7 procent. Här sticker Handelsbanken och Skandia ut, då de kräver att kunden ska klara en ränta på 7,5 procent.
Skulder i förhållande till inkomster, det som också kallas skuldkvot, är de flesta bolåneinstituten överens om att följa de regler som tillkom med Finansinspektionens skärpta amorteringskrav i mars 2018. Detta innebär att hushåll som vill låna 4,5 gånger sin årsinkomst före skatt måste amortera ännu en procentenhet ovanpå det befintliga amorteringskravet.
Det finns däremot två banker som ställer ytterligare krav på skuldkvoten. Både Danske bank och SBAB har ett skuldkvotstak på 5,5 gånger inkomst före skatt. Länsförsäkringar har också infört en egen begränsning, där får skulden inte vara större än 5 gånger bruttoinkomsten.
Alltfler nekas bolån. I takt med att skulderna har ökat har man infört ett skuldkvotstak, detta för att låntagarna inte ska överbelåna sig. Men det har även gjort det svårare att få beviljat bolån och därmed bostad. Vilket gör att många hamnar utanför bostadsmarknaden. Speciellt svårt är det för unga vuxna som trots fast jobb, sparade pengar och kontantinsats nekas bolån. Nu är det inte bara i Stockholm och Göteborg som det är svårt att etablera sig på bostadsmarknaden. Även i Uppsala, Malmö och Lund samt i mellanstäder så som Växjö, Södertälje och Örebro har bostadsbristen blivit alltmer påtaglig.
I takt med att skulderna har fördubblats hos hushållen under de senaste tio åren har även bostadsrättsföreningarnas lån ökat. Den som äger en bostadsrätt ansvarar för sin andel av föreningens lån. När räntan stiger riskerar en högt belånad bostadsrättsförening att behöva öka avgiften kraftigt, vilket kan orsaka påfrestningar på bostadrättsinnehavarnas ekonomi. Av denna anledning lägger banker idag stor vikt vid föreningens ekonomi i samband med bolånebedömningar, bl.a genom att göra en ”ränekänslighetsanalys” på föreningen, säger Karl Fredrik Axelsson ekonomisk rådgivare på Allabrf.
bofokus 