Ska styrelsen arvoderas eller inte och i så fall hur mycket?

En återkommande fråga i många bostadsrättsföreningar är styrelsearvodet. Det är upp till varje förening att bestämma om styrelsen ska arvoderas eller inte och i så fall hur mycket. Ett arvode kan vara en god investering för föreningen och uppmuntrar ledamöternas intresse men det bör inte vara den primära drivkraften, menar Fredrik Johansson, affärsområdeschef på Allabrf.

Föreningsstämman tar beslutet om arvodet vilket vanligtvis sker efter förslag från valberedning och ett år i förväg. Om inte stämman bestämmer annat, så är det upp till styrelsen att fördela arvodet mellan ledamöterna. Det finns olika sätt att göra detta på.

Vissa styrelser väljer att dela upp arvodet lika mellan alla styrelseledamöter. Det är även vanligt att ordföranden får en större andel. Andra väljer att ha en rörlig del baserad på närvaron på styrelsemöten. Det finns även föreningar som väljer att avstå från arvodet på grund av ekonomiska skäl eller för att föreningen är mycket liten. 

På vilken nivå ska styrelsearvodet sättas?
– Rent generellt brukar styrelsearvodet ligga mellan 1000 och 1500 kronor per lägenhet och år för medelstora föreningar medan riktigt stora eller små föreningar ofta avviker från detta genomsnitt. Dock tycker jag inte man behöver ligga på just dessa nivåer. Istället bör varje föreningen göra sin individuella bedömning  eftersom arbetsbördan kan variera betydligt mellan olika föreningar, menar Fredrik Johansson.

– Det går även att sätta arvodet prestationsbaserat, beroende på vilken plan som styrelsen har för det kommande året. Exempelvis kanske stora underhållsprojekt är inplanerade, vilket kan motivera ett tillfälligt högre arvode. Vill man däremot ha samma belopp varje år så bör man koppla det till prisbasbelopp istället för absoluta tal, så att det inflationsjusteras automatiskt.

Högre arvoden bör övervägas
– Rent generellt tycker jag många föreningar bör överväga att höja styrelsearvodet. En aktiv styrelse kan nämligen skapa enormt mycket värde för föreningen i jämförelse med en passiv styrelse. Vi ser dagligen vilka stora belopp bostadsrättsföreningar kan spara genom att aktivt se över sina avtal. Och i de sammanhangen kan ibland styrelsearvodet utgöra en bråkdel av besparingen, säger Fredrik Johansson.

– Samtidigt finns det också styrelser som bör ha lägre arvode. Exempelvis om föreningen köper in mycket omfattande och kostsamma förvaltningstjänster. Arvodet bör heller inte vara den primära drivkraften för ledamöterna i styrelsen. Motivationen bör snarare bygga på att värna om alla medlemmarnas bästa samtidigt som man förstås bevakar sin egen investering i bostadsrätten, avslutar Fredrik Johansson.

Sitter ni i styrelsen och har frågor kopplade till styrelsearvode? Vill ni få tips och råd från experter gällande föreningens ekonomi?
Välkommen att maila er fråga till Fredrik Johansson på Allabrf på fredrik@allabrf.se. Alternativt ringa på 08 – 684 422 22.