Det råder mycket förvirring kring vad underhållsfonden (även kallad yttre reparationsfond eller yttre fond) är då termen är något missvisande. Det är vanligt att lägenhetsspekulanter tror att underhållsfonden innehåller faktiska sparade pengar till underhåll. Men även för styrelsen själva orsakar begreppet ofta frågetecken.
Enkelt beskrivet är en förenings underhållsfond en bokföringspost i bostadsrättsföreningens balansräkning som representerar kommande yttre underhåll för den allmänna fastigheten. Exempelvis för trapphus, fasad eller gemensamma tvättrum. Många vet dock inte att fonden endast är en bokföringsmässig konstruktion i balansräkningen och varken motsvarar ett bankkonto eller en summa sparade tillgångar.
Bokföringsmässigt är underhållsfonden bundet eget kapital och föreningar brukar årligen avsätta en summa till underhållsfonden. Rent bokföringstekniskt innebär detta att summan för framtida underhåll flyttas från fritt eget kapital till bundet eget kapital. När pengar behövs till att reparera eller underhålla något under årets gång, är det underhållsfondens pengar som används. Då flyttas kapital istället från bundet till fritt eget kapital i balansräkningen. Detta påverkar inte likviditeten i föreningen eller flyttar något faktiskt kapital (alltså pengar).
Underhållsfonden utgör en nyckeldel av bostadsrättsförenings ekonomi och står skriven i föreningens stadgar. Beslut om hur mycket pengar ska sättas in och vad fonden ska gå till tas under föreningsstämmans årsmöte, efter rekommendation från styrelsen. Underhållsfondens syfte är att säkerställa att bostadsrättslagen följs, där det i 9 kapitlet 5 paragrafen under sjunde punkten står att ”grunderna för avsättning av medel för att säkerställa underhållet av föreningens hus måste anges”. På vilket vis bostadsrättsföreningen ska göra avsättningen står det ingenting om. Föreningen kan i praktiken finansiera underhåll med sparade pengar på ett verkligt bankkonto eller genom belåning.
bofokus 