I dessa tider är det dags att välja ledamöter till styrelsen och då kommer också frågan upp om arvode till styrelsen. Vissa föreningar har inget arvode alls, vissa styrelser får njuta av en bättre middag på restaurang, och andra kan få många tusen kronor att dela på. Ofta ställs frågan om vad som är normalt, och det är alltid svårt att säga. Ett vanligt påstående är tusen kronor per lägenhet, men någon säker statistik finns inte. Låt oss titta närmare på vad ett sådant styrelsearvode ger i plånboken för respektive ledamot. För det är ju där det ska synas.
Innan vi går in på frågan vill jag göra klart att jag tycker att styrelser definitivt ska få ersättning för det arbete som de utför. Att sitta i en styrelse är arbetsamt, ansvarsfullt och ibland till och med otacksamt. De som tar på sig ansvaret är väl värda att belönas.
Vi utgår från en förening med 30 lägenheter där alla lägenheter för enkelhets skull är lika stora och har exakt samma andelstal. I styrelsen sitter fem ordinarie ledamöter, och för att göra exemplet enkelt så finns inga suppleanter:
- Stämman beslutar om ett arvode om tusen kr per lägenhet, d.v.s. 30 000 kr per år att dela på i styrelsen.
- På arvodet utgår sociala avgifter med 31,42 %, så kostnaden för föreningen blir 39 426 kr.
Detta måste hämtas från årsavgiften och ofta finns det utrymme för det, men i exemplet säger vi att årsavgiften höjs, för att visa vad som händer. - Då får alla 30 lägenheterna i föreningen höjd årsavgift med 1 314 kr per år (39 426/30=1 314)
Hur mycket får varje ledamot?
- Ledamöterna delar lika på arvodet på 30 000 kr och varje ledamot får 6 000 kr var.
- Om vi antar att ledamöterna har en marginalskatt på 50 % så får varje ledamot behålla 3 000 kr.
- Drar man bort avgiftshöjningen om 1 314 kr så blir det 1 686 kr kvar av arvodet (3 000-1 314=1 686).
Ofta gör ordföranden en större del av arbetet och en inte ovanlig ordning är att ordföranden då får hälften av arvodet och de övriga ledamöterna får dela på resten.
- Om ordföranden tar 15 000 kr av de 30 000 kr, så återstår 15 000 kr för de fyra andra att dela på.
- De fyra ledamöterna får då 3 750 kr var (15 000/4=3 750) och efter skatt 1 875 kr (3 750*50 %=1 875).
- Årsavgiften höjs med 1 314 kr, så i plånboken återstår det 561 kr
Låt oss anta att lägenheterna i föreningen faktiskt är olika stora. Vi säger att en av ledamöterna bor i en lite större lägenhet och har ett andelstal som är 50 % högre än genomsnittet.
Nu händer något intressant. Vår ledamots årsavgift höjs med 1 971 kr per år (1 314 kr + 50%=1 971 kr), medan arvodet är 1 875 kr efter skatt. Kontentan blir att ledamoten får betala 96 kr per år till föreningen för att sitta i styrelsen. Det var nog inte meningen.
Att besluta om ett arvode på 30 000 kr låter generöst och i en liten förening med 30 lägenheter är det ganska mycket pengar. Men skatt och sociala avgifter tar alltså en stor del av kakan.
Finns det alternativ? Ersättningar under 1 000 kr behöver inte tas upp till beskattning för föreningen, men det måste ledamoten göra. Den lösningen är något mer kostnadseffektiv men det blir ju inte så mycket i arvode och det löser inte frågan om man vill ge ordföranden lite mer.
Hur blir det i er förening? Ta hjälp av er ekonomiska förvaltare och räkna på utfallet. Men gör det innan stämman, för där och då hinner nog ingen räkna på det.
Återigen, jag unnar verkligen alla styrelseledamöter ett riktigt arvode, men det som ser ut som ett generöst arvode kanske inte blir så mycket i handen. Eller i värsta fall att ledamoten måste betala för att sitta i styrelsen, även om det är ett extremfall. Faktum kvarstår att mycket går bort i skatt och det finns inga vägar att undkomma detta. Det kan alltså vara bra att göra en kalkyl före stämman så att man får den effekt man vill ha.
Lycka till på stämman i vår!
// Advokat Christian Senyk
Exemplet ovan är inte en uttömmande redogörelse för gällande rätt, och ska inte användas för att fatta beslut i enskilda fall, utan då rekommenderas att anlita jurist eller advokat.
bofokus 