bofokus

Fråga:
Vi har fått en fråga från en medlem som vill ta ner en vägg i sin lägenhet. Medlemmen säger att den inte är bärande. Andra i huset har gjort likadant tidigare. Kan vi godkänna detta och vad bör vi tänka på i så fall?

Svar:
Enligt bostadsrättslagen får en bostadsrättshavare inte göra ingrepp i en bärande konstruktion utan styrelsens tillstånd. I vanligt tal brukar man säga att man inte får ta ner en bärande vägg. Helt icke-bärande väggar behöver en bostadsrättshavare inte söka tillstånd för, sådana väggar får han eller hon ta ner utan att fråga styrelsen. Men det gäller att veta vilka väggar som är bärande och inte, och ibland kan det vara svårt att avgöra.

Saken kompliceras dessutom av att vissa väggar är semi-bärande, det vill säga bärande till viss del. Sättningar i huset och tidens tand kan göra ursprungligen icke-bärande väggar bärande, eller i vart fall delvis bärande. För att veta om en vägg är bärande eller inte så behöver man ofta konsultera en sakkunnig, exempelvis en konstruktör.

Är väggen bärande går det ibland att lösa saken genom att en avlastare, en balk läggs som ersättning för den vägg som försvinner. För att dimensionera en sådan balk är det viktigt att ha en kompetent konstruktör som kan göra rätt beräkningar och lämna rätt råd.

Det är inte ovanligt att andra medlemmar på andra våningsplan har tagit bort motsvarande vägg. Har det fungerat tidigare kan det ju verka ofarligt att göra samma sak på alla andra våningsplan. Det är dock inte säkert att samma förutsättningar finns på alla våningsplan. Exempelvis är vissa hus så konstruerade att de lägsta våningarna är viktiga för sidostabiliteten av huset och då får inga väggar alls tas bort på de våningsplanen, medan det kan vara möjligt att ta bort motsvarande väggar högre upp i huset.

Om en medlem vill göra ändringar i lägenheten ska den ansökan till styrelsen i förväg och styrelsen ska sedan besluta om tillstånd eller avslag på ansökan. Styrelsen får bara neka tillstånd om åtgärden är till påtaglig skada eller olägenhet för föreningen. Exakt vad det innebär är svårt att säga, det kan variera från hus till hus, men risken för sprickor i huset kan vara en sådan anledning som gör att styrelsen kan säga nej.

Styrelsen bör ställa stora krav på ansökan, så att det tydligt framgår vad som ska göras och hur. I första hand bör styrelsen be medlemmen visa att väggen kan tas ned utan att det blir skador på huset. Lämnar medlemmen ett utlåtande från en konstruktör uppkommer naturligtvis frågan om styrelsen kan lita på medlemmens konstruktör. I det läget rekommenderas styrelsen att anlita en egen konstruktör som styrelsen har förtroende för. Styrelsen måste, för att kunna besluta om den ska ge tillstånd eller inte, avgöra om väggen är bärande eller inte, det vill säga om det kan vara till skada för föreningen eller inte. För att avgöra det kan styrelsen behöva ta hjälp utifrån. Det kan tyckas konstigt – med all rätt – att föreningen ska behöva betala en utredning om en medlem vill bygga om i sin lägenhet, men styrelsen har ett ansvar för huset och om något händer, d.v.s. om medlemmens konstruktör hade fel, så kan styrelsen hamna i en svår i situation. Uppstår det sprickor i huset eller ännu värre skador kan det bli riktigt tråkigt.

När ni lämnar tillstånd för ombyggnationer, se till att göra det skriftligt. Ange tider för när de delar av arbetet som kan vara störande får utföras, exempelvis vardagar mellan k. 9.00-15.00, ange var byggavfall ska ställas och att hissar och trapphus måste skyddas mot skador och andra liknande frågor. Kräver åtgärden bygglov eller bygganmälan eller annat tillstånd bör det också tas med i tillståndet. Om möjligt är det bästa ofta att skriva ett avtal med medlemmen så att man är överens om hur arbetet ska gå till. Pratat med en erfaren advokat eller jurist inom området om tillstånd och avtal bör hanteras och utformas!

Upptäcker ni att någon håller på att ta ner en vägg utan att ha styrelsens tillstånd och det finns risk för skador så bör ni överväga om ni ska stoppa arbetet. Vill inte medlemmen stoppa arbetet så finns möjlighet att få stopp på det med hjälp av handräckning från kronofogdemyndigheten.

Ovanstående svar är inte en uttömmande redogörelse för gällande rätt, och ska inte användas för att fatta beslut i enskilda fall, utan då rekommenderas att anlita jurist eller advokat.

// Advokat Christian Senyk