Den absolut vanligaste bostadsformen är bostadsrättsförening (BRF). Det är en en organiserad grupp medlemmar som innehar bostadsrättigheter i en fastighet de äger tillsammans. Det är en ekonomisk förening av typen kooperativ, som har till ändamål att upplåta lägenheter i föreningens flerbostadshus, eller hela småhus, med bostadsrätt.
Till skillnad från en hyresrätt, där en hyr en bostad från en extern fastighetsägare, är alltså en bostadsrättshavare indirekt delägare i fastigheten och har också rätt att mot betalning överlåta bostadsrätten till en annan person. Bostadsrättsinnehavaren är inte lagfaren ägare, utan försäljningen är en överföring av en andel och ett medlemskap, vilket föreningen kan ha rätt att vägra (läs också Kan vi neka medlemskap?). Som medlem i en bostadsrättsförening har man rätt att anmäla sig till föreningens styrelse och har rösträtt på medlemsmöten.
Bostadsföreningar (BF) bildades innan bostadsrättslagen tillkom 1930. De omfattas inte av bostadsrättslagen, men fungerar i princip likadant. En BF benämns ofta med “UPA” som står för “Utan Personligt Ansvar”. Det vill säga precis som i en bostadsrättsförening kan en som medlem inte ställas till ansvar för föreningens affärer. Det finns i praktiken inga väsentliga skillnader eller risker med att köpa en lägenhet i en BF istället för en BRF.